uninvited

Jag har några små konflikter, invecklade situationer och draman, av totalt olika slag, med människor just nu. Det är irriterande. Även om de inte handlar om samma saker så finns det ändå en röd tråd; att folk tar för givet, förväntar sig och nästan kräver min uppmärksamhet och tror att jag bryr mig om deras förehavanden eller dem som personer mer än vad jag faktiskt gör. Jag vet inte var den idén kommer ifrån. Jag försöker vara tydlig i min framtoning; jag är i grunden en ganska egoistisk person, även om jag är lojal in i döden mot dem jag älskar. Men om man tar sig friheten att marschera in i mitt liv och försöka lägga beslag på en plats här så ska man vara väl medveten om att jag kanske egentligen inte bryr mig. Oh ja. Jag vet exakt hur töntigt det låter. Men det gör det inte mindre sant, för det funkar inte så med mig. Jag väljer vem jag vill ha här. Jag sorterar ut människor. Livet är alldeles för kort för att inte vara selektiv och jag kan inte älska alla. Har inget intresse av det.

Så kom inte här och tro någonting. För guds skull. Skaffa lite självrespekt. För sanningen är den att jag aldrig har trampat på någon som inte har låtit sig bli trampad på.