don't stay in touch

Som om du inte hade något val - nej, jo, aldrig, alltid. Och så den där speciella egenskapen vi besitter, vi som ber om att bli avskydda eller älskade och avskydda i smyg, bakom ryggen MEN, ögon i nacken, ett öga öppet, ett öga rött, öga för öga, jag skulle inte rekommendera någon att lita på mig men jag önskar inget hellre. Faktiskt. Tillbaka i samma slitna diskussioner som om du fortfarande satt där på muren min frihetskämpe, hjälte med cigarretten i mungipan men utan något riktigt syfte, fast i syfteslösheten som är min aura eller kanske bara mitt nät. Åh. Mitt själviska sätt att datera slutet på din existens till ditt farväl till mig, smärtan i vetskapen om att du skulle skratta åt det om du bara kunde. Du som gav mig alla mina bästa vapen, som spetsade mig livsfarlig. So fucking beautiful. Jag överlever. Det gör mig illa.