Det var en jätterolig kväll igår och höjdpunkten var helt klart när hela gänget greppade karaokemikrofonerna och framförde en tonsäker, stämningsfull och vacker version av Stevie Wonders Happy Birthday för mig.
Nä, okej. Det lät skit. Det var förmodligen något av det sämsta jag har hört i hela mitt liv och jag skrattade så jag grät, precis som de flesta andra som lyssnade. Men de var så söta där de stod och kämpade och skrek sig igenom låten. Jag kände bara total kärlek. Tack snälla ni!
Nu har jag landat igen efter att ha känt mig som prinsessa för en dag. Till och med mina coola, härliga gruppkompisar som jag inte har känt längre än ett par veckor var supergulliga mot mig hela dagen och lät mig slippa undan en massa arbete så att jag skulle kunna gå ut och fira. Men nu är det allvar igen... vi har fått en ny uppgift, men den känns mer intressant än den förra så det är okej. Är bara som vanligt lite osäker på hur jag ska börja. Men jag ska börja. När jag har dansat lite till den här...
du sårar mig.. Jag la ner min själ i den där sången. jag förmedlade känsla!
SvaraRaderaHowever, ska krypa ner under mitt täcke en stund, fryser som tusan och jag är trött. Men SEN, kommer jag till dig så har vi klänning-bytar-dag..Puss honni
Just det ja! Jag måste hitta klänningen. Jäklar, var kan den vara?
SvaraRadera