Tillbaka i min fula blogg. Skulle göra den riktigt fin men det blev ju inget bra. Det här får duga provisoriskt.
Mitt liv har reducerats till pendlande mellan två tillstånd: tristess när jag pluggar och ångest och dåligt samvete när jag inte gör det. Ibland får jag en liten kick när jag känner att jag lyckats med något men det händer för sällan för att hålla mig motiverad. Mest är jag sur och avundsjuk på alla som kan vara ute och njuta av sommaren.
Samtidigt så är det ändå kul att för första gången på länge få en riktig utmaning, något att sätta tänderna i. Det är så sällan i livet jag tvingas prestera på toppen av min förmåga, har jag insett. Okej att det är så svårt att jag börjar gråta av frustration ibland. Okej att jag kämpar som en idiot bara för att lyckas hänga med. Det är en helt ny situation för mig. Men jag klarar mig, och det är inte illa under omständigheterna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar